Tror jag ska våga mig på att lägga ut lite mer bilder här nu. Har ändå råkat avslöja för flera stycken att jag är gravid nu så snart vet väl alla det ändå, haha. Råkat säga saker som "spya tillhör normaliteten sen två veckor tillbaka" och "får se hur mycket jag får åka på Liseberg till sommaren när det är som det är". Det första satte igång graviditetsfrågan direkt och den andra fick jag en sån fråga tillbaka på så jag var ju tvungen att säga att jag var gravid. Jag tänkte mig inte för alls när jag hävde ur mig dessa meningar, men samtidigt så har jag haft så himla jobbigt för att hålla inne det med så det kändes egentligen bara skönt att få det sagt. Trots att det var lite tidigt, jag orkar inte bry mig längre.

 

Ska träffa upp lite kompisar i veckan kanske och försöka säga det till dem på ett smidigt sätt också. Vet inte hur jag ska göra det bara, känns lite jobbigare när det liksom ska tänkas och planeras än när det bara kommer utan att man tänker på det. Kanske ska jag försöka hålla mig till efter systers kalas nästa vecka ändå med att berätta för fler, för vill inte riskera att det kommer fram till släkten innan dess. Det förstör ju verkligen hela överraskningen jag har ordnat! Fick till och med dra iväg ett akut sms igår för jag kom på att några jag råkade nämna för igår har bra kontakt med min kusin med familj som inte får veta något förrän på kalaset.

Nu när den värsta nojan lagt sig över min glappkäft, så kan jag fokusera på dagen - bilbesiktning och besök hos barnmorskan samt en läkare där. Hoppas få ett förstadagsintyg för en vecka jag har varit hemma, men det lät inte som att det skulle vara något problem. Sen hoppas jag att jag kan få en liten sjukskrivning på 2-3 veckor så jag kanske kan komma ur den här dåliga fasen jag är i. Bara mår illa och spyr minst en gång varje dag, och minst 2 gånger per arbetspass - vilket är 6 dagar i veckan. Äckligt! Har inte gått upp i vikt och är förvånad över att jag inte har gått ner i vikt faktiskt.